Carl Johan Cronstedt 1709-1777

Tidiga år

Carl Johan föddes i Stockholm 25 april 1709 och dog där 9 november 1777. Han var enda barnet till Jacob Cronstedt och Margareta Beata Grundel. Carl Johan växte delvis upp på Fullerö tillsammans med sitt ett år yngre kusinbarn Augustin Schaeffer, senare Ehrensvärd. Denne föddes på Fullerö i september 1710 och hans moder Anna Margareta Mannerheim var systerdotter till Jacob Cronstedt och gift med Johan Jacob Schaeffer, adlad Ehrensvärd 1717. Anna Margareta vistades vid tiden för Augustins födelse på Fullerö. Hennes man var ute i krig och pesten härjade i Stockholm och i Sverige. Carl Johan och Augustin var två intelligenta och livliga ynglingar. De visade tidigt både praktisk och konstnärlig begåvning och de fick en gedigen utbildning och uppfostran.

I skola hos Polhem

Jacob Cronstedt ber 1729 i brev (se två brev) att få sända sin son Carl Johan då 20 år gammal i lära hos Christoffer Polhem på Stiernsund. Detta beviljades och under sommaren och hösten 1729 utbildades Carl Johan i mekanik hos Polhem. Även Augustin Ehrensvärd gick samtidigt i lära hos Polhem. Augustin valde sedan den militära banan medan Carl Johan med sitt konstnärliga intresse valde arkitektens fredliga yrke.

Praktikant hos Hårleman

Efter vistelsen och lärdomen hos Polhem kom Carl Johan i januari 1730 till Stockholm och började praktisera i byggnadskonsten under Carl Hårleman. Denne hade från 1728 efter Nicodemus Tessin d.y. ansvaret för det nya slottet, vars uppbyggnad nu pågick för fullt efter att ha legat i ide fram till 1727. Uppbyggnaden av slottet hade avstannat 1709 och var då endast halvfärdigt. Det stod under frihetstidens början mörkt och övergivet i brist på pengar. Carl Johan visade stor begåvning och fick många tillfällen att visa vad han dög till. Han utnämndes till hovjunkare 29.7.1731.

Resan till Paris

När Carl Hårleman i december 1731 skickades utomlands i viktiga uppdrag för slottets fullbordande tog han sin unge elev med sig. Carl Johan var då endast 22 år och fadern lämnade gärna sitt samtycke till denna resa. Vad modern tyckte om att sända iväg sitt enda barn vet vi inte.

På resan söderut besökte de Köpenhamn, Hamburg, Bryssel och kom till Paris 13 februari 1732. I Carl Hårlemans sällskap fick Carl Johan besöka landets främsta arkitekter, konstnärer och hantverkare i deras ateljéer. De gjorde även visiter hos förnäma och inflytelserika personer. Carl Hårleman stannade endast över vintern och våren. Carl Johan fick dock genom Carl Hårleman sin faders tillåtelse att stanna i Paris längre än vad som planerats. Detta visar, vilket värde Hårleman satte på sin unge elev och vilken nytta han ansåg sig kunna ha av honom. Carl Johan, nu 23 år, var säkert själv ivrig att få stanna för att få se och lära så mycket som möjligt. När Carl Hårleman rest fortsatte Carl Johan sin utbildning hos den franske arkitekten Jean Michel Chevotet, hos vilken han arbetade i två år. Under hela sin fortsatta utlandsvistelse hade Carl Johan en livlig korrespondens med Carl Hårleman. Han kunde därigenom lämna värdefulla uppgifter och förslag angående slottets uppbyggnad och utsmyckning. Till modern skriver han i december 1733: “Jag arbetar nu uti stenhuggeri hwaruti jag avancerar temmeligen fort.” 5 mars 1733 erhöll Carl Johan hovintendents titel dock utan lön. 10 augusti 1734 skriver Carl Johan till Modern: “så hafwer jag fått en ordre af le Duc D’Antin till alla dem som hafwa kungens bygnader om hender, att wisa mig alt som jag skulle begera att besee whilken permission har hielpt mig att få examinera gångarna under jorden till alla rören af watukonsterna uti Wersailles trägård, som eljest ingen får see; och om några dagar ämnar jag mig till Marly att besee alla underjordiska gångarna som äro giorda för watukonsterna.” I breven hem nämner han förutom Versaille och Marly även Fontainebleau. Dessa slott studerade han med stort intresse under ibland veckolanga besök.

Vidare skriver Carl Johan i brevet till sin moder av den 10 aug.1734: “Jag är nu uti handel med ett sterbhus angående en hoper ritningar efter en man vid namn Audran whilka alla han hafwer giort under hela des lifstid och des utom en man som hafwer warit den förnämste uti sin lifstid utaf alla dem som hafwa lagt sig på ornamenter till tak och bander och och till många andra saker som jag ej kan spesificera och så snart som jag hafwer kommit överens så will jag bedia baron Gedda wara af den godheten och försträcka mig pengar till dess jag kan få några ifrån min nådige her fader och skall jag med det första afskicka en cathaloque därpå” o.s.v.

När Carl Johan reste 1731 fick han av fadern i uppdrag att söka sällsynta böcker och manuskript som kunde ha intresse för Sverige och faderns bibliotek. En gång sände fadern honom tio exemplar av Dahlbergs Svecial Antiqua för att ha som bytesobjekt. Under hela resan fick han olika uppdrag av fadern för inköp av olika saker. För egen del samlade han för att få en allsidig översikt över Europas arkitektur och dekorativa konst. Claude III Audran avled 76 år gammal 1734. Tre månader senare lyckades Carl Johan förvärva hela hans kvarlåtenskap av teckningar, dekorativa skisser och arbetsritningar. Carl Johan måste skriva till sin far för att be om lov och pengar och även till Carl Gustaf Tessin (se brev) för att han skulle förmå fadern Jacob att ge sitt samtycke till inköpet av denna enastående samling som Carl Johan skriver “säkert skulle öka i värde.” Hela samlingen bestående av ca 4000 teckningar mm såldes av C.V. Cronstedt 1941 och finns nu på Nationalmuseum.

1735 blev Carl Johan ledamot av Société des Arts i Paris. Faderns lärda mödor och intensiva bildningssträvan satte sin prägel på det gammelsvenska hem som Carl Johan växte upp i och gav honom tidigt en stor ansvarskänsla. Fadern som var en seriös samlare av böcker och mynt väckte också sonens lust att samla. Det var ett arv från fadern, som han hade i blodet. Som ung hade han även fått avgörande impulser 1730-1731 då han besökte sin sin förman och chef Carl Gustaf Tessin i dennes vackra palats med utomordentliga samlingar. Detta palats låg då som nu i Slottsbacken och var byggt på 1690-talet.

Vistelsen i Italien

Den sista augusti 1735 lämnade Carl Johan Paris och reste till Lyon. Den 16 september fortsatte han till Nimes och vidare till Marseille. Därifrån kom han till Genua efter en stormig överfärd. I Genua blev han mycket väl mottagen av den franske ministern, som var vän till hans far. I slutet av oktober fortsatte färden med båt till Livorno och sedan direkt per landsväg till Rom dit han kom i mitten av november. Carl Johan hade flera introduktionsbrev med sig och fick därigenom goda förbindelser. Han stannade i Rom 9-10 månader. Han gjorde under denna tid en kortare utflykt till Neapel våren 1736. Framåt hösten reste han sedan till Florens. Han blev ledamot i stadens Ritar- och Målarakademi. Därefter besökte han Bologna, Verona, Vicenza, Venedig och Turin.

Åter till Sverige

Carl Johan återvände till Frankrike där han var december 1736 till januari 1737. Besöket i Paris blev kort och den 25 febr. hade han redan varit i Strassburg en vecka på väg till Mannheim och Frankfurt am Main. Han gästade en tid Kassel där han blev mottagen av den furstliga familjen. En del av sommaren vistades han i Holland och därefter besökte han Berlin och Potsdam. Hemfärden gick över Stralsund med båt från Rügen. Till Stockholm anlände han 21 november 1737. Carl Johans resa hade varat i nära 6 år av vilka han tillbragte nära 4 år i Frankrike och drygt 1 år i Italien.

Carl Johan Cronstedt 1709-1777

Slutförde byggnationen av Stockholms slott

Carl Johan var nu 28 år gammal och fortsatte vid Carl Hårlemans sida arbetet på slottet med dess yttre och inre utformning. Under hela 1740- och början av 1750-talen var han outtröttligt verksam med detta arbete . Carl Johan blev ett oumbärligt stöd för Carl Hårleman genom sin mekaniska utbildning och praktiska begåvning och sin förmåga att an skaffa, leda och organisera konstnärer och hantverkare. Den 4 aug. 1741 tilldelades Carl Johan, som tidigare inte uppburit arvode, hovintendents lön efter att den 7 juli fått Överintendents titel. Carl Hårleman dog hastigt 1753 i en bråd tid. Carl Johan utnämndes den 12 febr. 1753 till hans efterträdare som Överintendent och chef för de kungliga byggnaderna och praeses för den unga Ritarakademin, den ledande ställningen i vårt konstliv, som han innehade till 1767. Han fick nu Överintendents lön. Kungen och drottningen, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, väntade otåligt att slottet skulle bli färdigt för inflyttning. Carl Johan drev på arbetet och i december 1754 kunde inflyttning ske.

Carl Johans uppgift var att fortsätta och fullfölja de sedan länge påbörjade arbeten på Stockholms slott, Drottningholm m. fl. kungliga byggnader. Han var med sina kunskaper, sin praktiska begåvning och sin energi mannen på rätt plats. Det stora biblioteket i östra flygeln på Stockholms slott utfördes under 1750-60-talen efter Carl Johans ritningar. 1767 den 15 januari lämnade Carl Johan sin befattning som Överintendent och efterträddes av Adelcrantz.

Ledamot i Vetenskapsakademin och andra befattningar

Carl Johan blev President Kammarrevisionen 27 oktober 1767 och President i Kammarkollegium 3 juli 1769. Carl Johan var med och stiftade Kungl. Vetenskapsakademin 1739. Den bestod av 25 ledamöter varav Carl Johan var den sjunde i ordningen. Han kom med på grund av sin kunnighet i mekanik.

Kungliga Svenska Vetenskapsakademin stadsfästes 14 mars 1741 av Fredrik I. Carl Johan blev dessförinnan en kortare tid vald till dess Praeses 1740 även 1771 samt var dess skattmästare 1740-1761. Han blev Riddare av Nordstjärneorden 1751 och Kommendör av Kungl. Nordstjärneorden 1753 och ceremonimästare vid alla K.M:ts orden 28 april 1753 och skattmästare där 1768. Han var ledamot av direktionen för Stockholms stads Brandförsäkringskontor 1751-1777. Bankofullmäktige 19 jan. 1770.

Gifte sig med Eva Margareta Lagerberg

Carl Johan gifte sig 34 år gammal med den 18-åriga Eva Margareta Lagerberg född den 23 maj 1725. Ur Åminnelsetalet hållet 10 november 1798 i Kungliga Vetenskapsakademin läser man för år 1744: “Nu var Cronstedt kommen till den ålder, värdighet och anseende att han borde förse sig med en värdig hustru och denna fann han i Eva Margareta Lagerberg dotter till Riksrådet Sven Lagerberg och hans maka Grevinnan Ottiliana Wellingk. 21 februari 1744 sammanvigdes detta vördnadsvärda par på Lindö. De blev väl signade med en talrik familj av 7 söner och 4 döttrar. Denna talrika familj fick ej uppväxa i veklighet och sysslolöshet utan uppföddes tarfligt och tillhölls att lära allt som för var och en var nyttigt och tjänligast till egen förmån och fäderneslandets fromma.”

Eva Margareta Lagerberg 1725-1779

Uppfinnaren

Carl Johan var en mångsidig man. Förutom sitt yrke som arkitekt och sitt stora intresse för konst sysselsatte han sig med att konstruera diverse maskiner för jordbruket, vilka provades på Fullerö. Han gav ut följande skrifter

1739 “PÅFUND och TANKAR om LERET som brukas wid Tegelbråkor.” (KSV vol.1)

1740 “Observation om Takstolars upsättiande på Träbygningar”, KSV vol.1

1741 7 jan. “Tal om Stenhus bygnad” (KSV praesid.tal T.1:6). Hållet i Kungliga Vetenskapsakademin då Carl Johan avträdde som praeses.

1756 kom “Beskrivning på en Sädesränsnings machine.” KSV vol 17

1759 “Försök til Säds utsåning med machine, anstälde på Fullerö Sätesgård.”

1763 “Beskrining på en ny Sädesrensnings machine.” KSV vol 24

1765 “Beskrivning på en ny Såningsmachine fångande.” KSV vol 26

1770 “Berättelse om Frostfjärilars 1755 Tal om Stenhus bygnad.” KSV vo1.31

1761 “Försök til säds utsåning med machine” KSV Vol 22

1763 “Beskrivning på ny inrättning af Kakelugn” Sthlm u.å.

1775 “Samling af beskrivn. på åtskilliga eldstäder”

De flesta av hans beskrivningar inlämnades till Kungliga Svenska Vetenskapsakademin.

Carl Johan hade samarbete och kontakt med Polhem ända till Polhem dog 1751. Samma år som Carl Johans far dog. Polhem kunde inte själv rita varför Carl Johan var honom till stor hjälp.

Den moderna kakelugnens fader

På mitten av 1700-talet var det brist på trä. Genom sina olika arbeten blev Carl Johan liksom de regerande bekymrade över skogarnas dåliga tillväxt och fick i uppdrag att finna medel till bränslets besparande och följaktligen skogarnas. Han omkonstruerade då kakelugnen. Carl Johan gjorde den värdefulla omkonstruktionen av kakelugnen, som sparade in mycket bränsle. Innan gick det åt 5 famnar ved under 27 veckor och efter Carl Johans omkonstruktion av kakelugnen endast 1 famn ved under samma tid.

Senare uppdrag

1767 blev Carl Johan ledamot av beredningen angående växelkursens fallande, de höga varupriserna och arbetslönerna. 14 febr. 1771 blev han ordförande i en samling som skulle “utreda inkomster för kronan i anledning av ett Lotteris inrättande.” Staten var i stort behov av inkomster. Det uppkom då även ett annat förslag att göra all Brännvinsbränning till ett “Regale”, som uteslöt alla enskilda från en sådan tillverkning. Kungen tillsatte för detta en Direction dit även Carl Johan kallades till ledamot 13 dec. 1775.

Carl Johans bortgång och efterlevande

Carl Johan dog 9 november 1777 i Stockholm. Ur Åminnelsetalet: “Av så många mödosamma arbeten för det allmännas bästa avtog Cronstedts krafter mer än efter åren; ty han hade en stark kroppsbyggnad, vartill i synnerhet bidrog en olust som hos honom uppkom över en nära väns obilliga bemötande så att greven dog utan särdeles smärta 10 november 1777, 69 år 6 mån. 15 dag. Kungliga Vetenskapsakademin lät genast slå över honom en minnespenning. Detta olycksfall gav dess grevinna som var rik på dygder en så hjärtelig sorg över sin högt älskade makes förlust att hon ej efterlevde honom mer än något över året och dog 25 juni 1779 då hon förtärd av sorg lämnade världen och sin talrika famille till åtanke av sin dygdevandel och ess avlidne makes förtjänsters och renhets vandel.” Hon var då endast 54 år. De då levande nio barnen var i åldern mellan 17 och 32 år. “Sterbhuset var belastat med skulder som vida översteg boets förmögenhet vilket i synnerhet härleder sig ifrån den penningrörelsen, som framlidne greven haft med sin svåger Adam Otto Lagerberg, både i försträckningar som cotioner till en summa av 20.699 Rdr 7 s.5rs Capital.”

Carl Johans änka hade redan under hans livstid försålt Elfwesta Säteri för 100.001 dlr Km 5.611 Rdr 5s. 4rs. och under bouppteckningen Bergholms Säteri för 200.000 dlr Km 11.111 Rdr 58.4rs., vilka köpeskillingar dels redan och dels nu måste användas till sterbhusets skulders betalande, så långt de räckte.

“Härav ha samtliga sterbhusdelägare funnit att vid sådana omständigheter någon egendom till delning efter greven nu icke existerar utan hava arvingarna överenskommit det fru grevinnan förbliver vid en fri och obehindrad disposition av hela boets egendom i löst och fast såsom surrogatum för sina försålda fastigheter.”

Carl Johan och Eva Margareta ligga båda begravda i Barkarö kyrka. I dödsboken i Jacobs och Johannes församling i Stockholm står “Presidenten högvälborne greven herr Carl Johan Cronstedt 68 år 7 månader död af sten passion 3 ne rigningar samt bårkläde och likvangn, begraven uti nya grafwen av öfwerhovprädikanten Wingård och sedan bortförd på landet.” “Carl Johan var en god och omtänksam husbonde mot sina bönder och torpare att han i deras behof understödde dem i rättan tid samt lärde dem att förekomma sina missöden.”

Carl Johan var en förnöjsam man, som aldrig klagade. Han var en oerhört arbetsam och ambitiös man. Hans bok om byggnadsteknik är mycket grundlig, innehållsrik och intressant ur många synvinklar. Han skriver om arkitekturen, dess historia, beskrivningar med ritningar av mekaniska detaljer för konstruktion även stenhuggeri, som han utbildade sig i under sin vistelse i Paris. (materiallära). Boken bör ses som egen minnesbok av sina lärdomar ävensom lärobok åt sonen Fredrik Adolf Ulrik, som han undervisade i arkitektur. Man märker hur lärd och kunnig han var. Grunden lades i uppväxtåren, sedan under elevtiden hos Polhem och byggnadspraktiken började under Hårleman och C.G.Tessin.

Under Carl Johans tid hade samlingarna i biblioteket på Fullerö utökats väsentligt. Hans intresse att samla konst och böcker överfördes till äldste sonen F.A.U. Denne sändes liksom sin far utomlands i unga år. En förteckning finns från 1778 över böckerna i biblioteket skriven efter Carl Johans död.

Carl Johans och Eva Margaretas 11 barn

1. Fredrik Adolf Ulrik f.1/12 1744 d.14/4 1829 i Sthlm g.20/5 1777 på Näsby, Taxinge s:n m.frih-n Juliana Duwall f. 20/7 1759 i sthlm, d. 3/4 1789 i Gävle.

2. Margareta Ottiliana. f.1/5 1746 d.1830 g.1768 i Sthlm m. frih. Carl Hartwig Fleetwood f.1742 d. 1824.

3. Sven Jacob f.22/8 1747 d.1774 kapten, ogift, sköt sig i sitt rum på Sthlms slott.

4. Carl Gustaf f.19/10 1748) d. 1791 major, ogift, RSO.

5. Johan Adam f.12/11 1749 d.1836, gen. löjtn..landshövd. g. 1796 m. grev-n Ottiliana Beata Maria Stackelberg f.1773 d.1836

6. Otto Gabriel f.25/8 1751 d. 1811, överstelöjtn. ogift. RSO.

7. Nils August. f.15/2 1753 d. 1835, gen.major g. 1781 m.frih-n Margareta Hedvig Alströmer f.1763 d.1816

8. Anna Beata E.1/6 1754 d. 1835 på trolle-Ljungby, g.1780 m. översten frih. Fredrik Flemming i hans 2:a g.f.1735 d. 1800.

9. Ulrika Christinal f.19/2 1756 d. 1841, g.1774 på Fullerö m.ryttm. frih. Otto Johan Löwen f.1749 d. 1825.

10. Jacob f.1758 d.1760 (83)

11. Eva Charlotta F.16/1 1760 d. 1843 i Sthlm g.1782 m. översten frih.Sebastian Leijonhufvud f.1738 d. 1818.

Av dessa 11 syskon blev 7 st över 80 år..

Ulrika Christina och Otto Johan Löwen ägde Häringe 1773-1825 då sonen Carl Fabian övertog gården, sedan andre sonen Axel Wilhelm. Dottern Beata Sofia g. m.sin kusin August Joh. Löwen bodde på Gärdesta 1782-1816. Dessa barn var Carl Johan Cronstedts barnbarn och kusiner till Carl Diedric Cronstedt på Fullerö. Han var i sin tur gift med sin kusin och även deras, Hedvig Margareta Fleetwood, som var dotter till nr 2. ovan.

Anna Beata, som var gift med Fredrik Flemming ägde Årsta 1782-1805.

Sverige under Carl Johans livstid

1710 här jade pesten i landet.

På 1700-talet dog mer än vart 3:e barn som föddes i Stockholm innan 1 års ålder.

Mellan 1600-1720 förde Sverige krig under 75 år.

1720 hade folkmängden i Stockholm sjunkit till c:a 45.000 på grund av krig och pesten. 1760 var folkmängden uppe i 70.000.

1716 utgavs Svecia Antiqua. Erik Dahlberg hade börjat rita redan 1660. Han var död då den äntligen blev utgiven.

Slussen byggdes 1744 efter ritningar av Christoffer Polhem.

Carl Johan upplevde 5 svenska regenter under sin livstid. Karl XII, Ulrika Eleonora, Fredrik I. Adolf Fredrik, Gustaf III.

Källor

Carin Cronstedt (1916-2012) anteckningar

Nationalmusei årsbok 1942, Nationalmuseum (Sweden), Akt. Bol. sv. Teknologföreningens förlag, 1942